Välkommen!

Den här bilden togs på min gård i juli 2019. En kamera som min med 8 M (måttligt antal pixlar) visar även själen. Det ska vara lätt att kontakta dig, sa en läsare. Mejladress: anitab.nilsson@hotmail.com Mina tel.nr. 0920-12631, 0730-910929. Postadress: Anita Nilsson, Snasavägen 1, 972 51 LULEÅ NOTERINGAR - en sorts blogg. Längst ner på sidan.

Noteringar

                                                                                      

Blev medlem i Sveriges Författarförbund 1988. Två böcker av litterärt värde krävs. Skrivandet som yrke tog alltmer av min tid.  
  
Den 19 juni 1991 lämnade jag den fasta och statliga anställningen har sedan dess levt på mitt författarskap, ett träd med många grenar, kvistar, löv.                    
Då hade barnen lyft mot egna liv, arton och tjugo år unga. Hade jag anat att maken redan 1995 skulle gå till evigheten, hur skulle jag då ha vågat?

Om jag ångrat mig? Inte en endaste dag! Har man fått gåvan ska man använda sig av den, sa maken som trott att han gift sig med en kontorist.  Läsaren skriver minst halva texten.

Mina böcker och texter har använts i ett tjugotal antologier, tonsatts och som texter på vykort och almanackor och i andra sammanhang, bland annat på högskoleutbildningen och i riksdagen.

Det häftigaste med att skriva är just språket. Och vad annars har jag skrivit? Klicka på böcker, längst upp till vänster.

Apropå kärlek spelar barn och barnbarn i en särskild division och alla på guldplats. 

Älskar min plats på jorden här på Bergnäsets tallhed, ett par kilometer från Luleå centrum. Nära Trolltjärn.
    
                                       **

Det senaste jag skrivit hittar du LÄNGST BORT.
Sån är jag. 

Övrig information: 
Debuterade 1985 på Bonniersförlaget Viva med diktboken I stället för rapport och erhöll Norrländska Författarsällskapets Rörlingstipendium samma år, numera benämnt som Norrlands författarpris. Delar av debuten blev ett TV-program med samma namn.    

Har även erhållit Luleå kommuns kulturstipendium, Norrbottens kulturpris (från Ragnar Lassinanttis fond) samt en antal rese- och arbetsstipendier från Författarförbundet, Författarfonden samt Författarnas Fotokopieringsfond. 

Vill du veta mer? Under Verksförteckning till vänster på hemsidan hittar du som sagt var en sammanställning.      

Varje vecka sedan 1 mars 1990 - 26 november 2016 har mina texter nått läsarna i Norrbottens-Kuriren. I Göteborgsposten från den 1 juli 1991- augusti 2016. 
 
Författarbesök och skrivinspiratör i hundratals klasser. Ord från arrangörer: Hon är en pärla. Hon får alla att känna sig sedda.

Hon är en av de pitebor som förmår trollbinda sin publik,, skrev Östersunds-Posten. Hon kom med ljuset, skrev Helsingborgs dagblad.

Mina telefonnummer : 0920-12631 eller 0730-910929.  
Mejladress:anitab.nilsson@hotmail.com

Noteringar


     








Alla behöver någon, något.

Det finns tre perioder i livet: ungdomen, medelåldern och vad pigg du ser ut!  Emily Dickson.

Det glada hjärtat lever längst  William Shakespeare          
    
När plan A misslyckas har vi alltid resten av alfabetet, Leosje . 

Glada ögon ger din fiende bekymmer  Hjalmar Söderberg  
                              
Titta aldrig ner på någon, om du inte håller på att hjälpa honom upp. Jesse Jackson 

Jag gjorde det bästa jag kunde och när jag förstod bättre, gjorde jag det bättre.   Maya Angelon

Öga för öga gör världen blind , Mahatma Gandhi 

                                       
                                                 **


OBS Att texten på Mina sidor redigeras i storlek och färg av någon annan än mig kan jag tyvärr inte hjälpa.  OBS
                                                     

Min hemsida ligger i datumordning.
På väg mot nuet
passerar du vad som varit.

Kolla gärna längs vägen.
Det kan ha hänt nåt.




 

Livet Livet


Tack du nära människa som tycker om min  bok 
Så här års i livet! 
Och skrev om det på Facebook. 

Lördag den 31 juli 2021
inte en glädje i mannen. 
Jag har ingen kontroll, sa han.  
Om jag fått bestämma hade du haft det, sa kvinnan. 

Det knackar på dörren. Flickor med hemkakt. 
Vi orkar fortsätta.

Igår sa jag att nu tar vi oss till vår kubanska familjen och hittar glädje. 
 
Lämnar jordgubbar och får underhållning medan mamman gör fin i flickornas hår och tittar på familjens egna filmer. På  söndag blir det fest.
                            **
S mamma i byn där familjen bor har varit utan vatten i 30 dar. S skickar vatten.  K öpes-vatten vill inte korna ha. 
Det värsta är att inget finns att göra. Värre än krig. 
För då händer det nåt hade S storasyster sagt.och åkt tillbaks  
Till norra Norra Irak


Torsdag den 29 juli 2021 och tidigt i morse satt min  mumlande man vid ratten och sa nåt med jaha. Annars en dag ett liv som hos andra. Ingår en koll. Simma gjorde vi förstås. Känna varmt och kallt runt våra kroppar. 

Ifall Kubanska familjen - de jobbar, jobbar, 24 grader.  Imorgon däremot,  Ringer kubanska mamman och försökte få med sommarn. Vi tar det imorgon var vi överens om. Oavsett.

De som rider och hoppar i Alvik har det stort och lyxigt. Och pojken duktig.

Allt gick bra innan hann tvärbromsa. Men så det kan gå. När en  tung svart last tvärbromsa med finkan.  Då låser det sig. 

Brukar kännas som när en vanlig last typ hungrig man sitter bredvid. 

  
Onsdag den 28 juli 2021
Allt står still i värmen. 
Utom mannen som rensar blåbär.
Värmen. Värmen. Och Trolltjärn 
Mannen hänger med. Jag klagar inte.
Och PT ska visst skriva om min bok.
Som legat i vänteläge i månader. 
Vi tar oss ännu en sväng till andra sidan 
och tillbaks. 

Tisdag  den 27 juli 2021
Låg i natt och hörde åskan närma sig. Nu, tänkte jag. Stapplar upp, drar ur strömsladden och strömmen till routern. Somnade lugnt. Hörde regnet dåna. Har det varit blött, sa mannen. 

Hos hans dotters familj upptäckte de att strömmen var borta, jordfelsbrytaren löste ut och släckte ut hela huset.
Sen pratade vi om blåbärsskogen och mamman trodde på idén.
Hon är säker vad gäller både ett och annat.  

Pojkarna och vi ut och sen var det bara att ösa. 24 grader och  ett landskap som ligger öppet. 

Hem till  familjen en mumsig laxmiddag. Orkar du klättra, sa pappan till klättraren. Brorsan tog en annan väg till toppen.  Den stora stenen som en kub fyra meters sida. Hade knuffats dit av isen, för tiotusen år sen. Mitt i skogen.
Hemma väntar Trolltjärn. Även den rör sig. 

Måndag den 26 juli 2021
Ringde vännen och sa vad jag sa.
Jag jobbar en halv dag, sa han, 
Han tog min oro som en man.

Vi cyklar ner till Trolltjärn, simmade iväg och tillbaks.
Luften varm och solen. Varifrån kom då kylan? 

Som en omväxling.
 
Söndag den 25 juli 2021 när någon klok och viktig människa ser så trött ut vill jag bara rusa dit.  Annars var dagen god och trivsam på många vis. Lax i ugn, med pesto, skivad potatis och sparris  på. Deras barnbarnsflicka hade inspirerat. 
Mannen min hann plocka röda vinbär emellan rätterna. Sen ett kort men välkommet regn. Och vem är det som håller i allt  Väninnan så klart. 

När jag målade huset regnade det på ömnse sidor sa vännen. 
En ridå som sa varsågod. 


Lördag den 24  juli 2021

När vi klev ner i Trolltjärn efter eftermiddagsfikat räknar jag högt.  Då slipper vi tänka på grader. Tillbaks är kroppen van och huvet klart. En i vår ålder gick ner och lika snabbt upp. 
16 grader, sa han. 

Efter middan traskar vi till andra sidan Bergnäset åt stan till där en som har ett hus med utsikt och  längs älven och förbi och vidare mot rika området.  Är det han som styr, sa jag till ett par med en liten högljudd hund som härmade igång andra.
Fint ni bor, sa jag. Var bor ni? undrade två barn från sin hoppborgen.   Nära Trolltjärn. Vi simmar där. Nää, sa barnen.

Det gula huset som en ensam man bott i sen det var nytt och  frun som gått innan har nu bestämt sig för att sälja.  Kontraktet klart och underskrivet på hemmet. 

Två dagar efter underskriften gick han bort. 95 år gammal, berättar paret som nu är deras. Lite spöklikt, sa hon. Han hade vårdat huset väl.

                                  **
Satt ute och tog oss en kaffetår på altanen när en bil stannar, vi tänkte hälsa på pappa och sambon bara så där, sa dottern. Men de var inte hemma. 

Vad länge sen sist, sa jag, lämnade kaffetåren och hon som föddes här längtar efter en resa och jag berättar att hennes dotter ropat mitt namn på båten i måndags och glada blev vi båda. Samma vecka råkade storasystern ta ett prov . sjuksköterska ta ett prov på mannen. 
                                **
Blev så glad när min lunchkompis skulle åka hem till sin barndomshem och by i Tornedalen. Vi är flera, sa hon. Det var länge sen vi setts hon och jag. Coronan. Men jag ringer henne varje dag.  Och jag får byta gläder hela tiden, sa hon, de är för stora.

                              **
                                            
De sibriska lärkträden har börjat rosta. Som vi då. 
Jag törs inte gå ut och titta på när han faller.
Så högt som han klättrar.  
Går jag ut blir även han nervös. 
Lugnar mig inomhus med Lady Shave.  


Fredag den 23 juli 2021 och  vi jobbar på och mannen sitt i fåtöljen och läste PT. Goda mackor och sötebröd.  

Min närmsta kusin berättar om när hennes pappa skulle ta körkort, inte för bil, det kommer vi aldrig att få råd med. Motorcykel. Men en i byn sa att så klart du ska skaffa körkort.  

När jag tog körkort var det som i himlen, sa hon.  Tog med några kompisar och körde till Skellefteå och pojkar därifrån hängde med och vi kom inte hem förrän det var morgon och
föräldrarna låg vakna, oroade.

En stor kram får jag  när vi sa hej, tänk att vi är lika starka kusinen och jag.  Vad ska man då skryta med. Kusiner är lätta. 
Sen svänger vi iväg till nästa. Då vaknade mannen till och pratar gamla bilar. Hans egna. Jag och sonen höll på Ford Cortina, sa kusinen. Cortina, det var coolt.


Torsdag den 22 juli 2021  och mannen  behövde ett sudd.  Kanske finns det på Konsum? 

När vi travar iväg firar molnen uppehåll. Undrar om hon ute eller? Och här kommer vår  bekantingen med en sekatör genom det täta och vi kliver in i hennes trädgård och hon funderar vad hon ska knipsa bort eller. Men det där ilsket röda ska man låta bli. 

Hennes äppelträd växer starkt och utan tvekan. Inte som ifjol, säger hon. Då fick jag uppåt tre-fyrahundra sa hon. 

På Konsum dags att leta sudd. Mannen letade föräves. 
Eraser, stod det. sa jag. Hem tog vi oss mellan droppar..


Onsdag den 21 ju1i 2021

Två rensar åkerbär. En kör iväg.   
Hålla kurs med sina 15-åringar.
Vad tråkigt det blev nu plötsligt.


Tisdag den 20 ju1i 2021. Sov länge och gott. Hämtade nya glasögon. Sen fick jag titta hur mycket jag kunde se. 
Senast var det kris och ställa sig i byta-lins-kö.    
Nu 100 procent med glasögon. 
Sen plockade vi åkerbär, Små. Doftande.
Och nu ska de rensas. Imorgon. 
Kändes det som.


Måndag den 19 juli 2021 och Junkön som vore den ett  klipp ur evigheten. 

Jag skulle vilja sova över här, sa en kvinna på väg hem. 
Anita! ropar en ung flicka. Så roligt att se dig! 
Vems är du?  Morfars. Och du sa jag, du ett underverk!
Några dar tidigare träffade vi hennes storasyster, snart färdig  sjuksköterska. 

Allt.  Det var då. Det var en olycka, sa jag. Och minns:  Det kommer att bli bra!  

Funderar ni på att åka den här turen? Missa den inte. Lugnt. Intressant. Mannen upptäckte en gammal spis som han minns sen 50-talet. Och våra pojkar gungades som i Pite-trakten. Kvarnen klättrade mannen in i. Högst upp var det svart och sen blev han blev guide för en stund. Och ni är inte nya, sa två som inte kom sig dit. 

Längs bryggan gick vi och fick veta mer. Från gamla Bonde- och Fiskarkulturen. Han som är med mig klev in i en mörk fiskebod med gamla båtmotorer. En imponerande samling, påpekar han.  Längs bryggan går vi, pratar med bastubadare.
Samt h ittar en fotbollsplan med bollar i rad. 

Medan jag pratade med underverket längst bort i båten, stod mannen och bytte ord med ett par i våra barns ålder. Och snabbt flyttade vi till deras bord.  Hon känner väl till den kvinna som jag pratar med nästan varje dag. Nu svarar hon inte. 

När vi kliver av spelar servitrisen en vals på dragspel.
                          
Måndag den 19 juli 2021 och till Junkön har vi inte varit förut. Middagskryssning och guide och ateljebesök. 
Varför idag? 13 år sen vi råkade ses på dans på Fiskekyrkan.
Hans första replik: Jobbar du kvar där än? Och jag hade just fått min hjärnblödning. Hade sett mig på Högskolan och jag hade sagt upp mig 1991 och blivit min egen. Som alltid.

Han gick som en som gått efter sin farfar i skogen. Nu grå i ansiktet. Just änkling efter fyrtio år. Kanske om ett par år, sa jag. Det löser sig, sa han. Han jobbade hårt för att få mig som  en kopia av sig självt.  Det kommer inte att gå, sa jag till vännen. Men se till det som är bra, sa han.

När vi träffat hans syster i Stockholm och hennes vuxna pojkar på en restaturang i Stockholm och han gått till ett visst ställe
sa de. Han har blivit mjukare.

Söndag den 18 juli 2021, var är hon? sa vi till varann. Det var låst. Svågern ringde och hörde sig för och han skrattade. Hon hade gått över till deras hus, behövde lite extra kaffepulver av dottern. Det tar tid att hitta i andras kök. 

Vad har jag här att göra säger svägerskan 90 och lyfter upp  hembakta kanelbullar och kakor hon fyllt i sin korg. 
Jag kom hit och här blev jag kvar.  På det här stora.
Egentligen hör jag inte hemma här..  

Barnbarnet tog med mig till stugan nyligen och hon tycker om att fiska. Jag badar i älven, men för rädd för att våga simma.

Titta, säger mannen och tittar upp.. Snart regnar det tror han 
Tre droppar blev det, säger hon.
                                 ____


Vi gick och vi gick runt Bergnäset och på väg tillbaks kunde vi heja på ett ungt par som flyttat friggebodan med en kranbil högt ovan där och landat precis där det var meningen så.

Lördag den 17 juli 2021 och i varje kalas finns andra. Och vad 14-åringen min fick vad hon önskat sig samt brorsans kramar,  som även skvätte över på mig. Det var gott. Ändå ett hål i en. 

Hos mannens dotter firar vi pappan i familjen samma dag som flickan  fyller år idag. Varför fyller han också idag, varför det?sa hon. Han har köpt moped, eldriven, dyr och motorstark. Och fick sig en smäll. För att visa pojkarna att så där ska ni inte göra. Pojkarna samlade getingar i ett glas. För att slippa stick. De skulle göra teorieprovet i september. Sen är de klara.

Vilka muskel du har, sa farfars kvinna, jag har nog sett det. Inget som sladdrar. Som tjugofem.

Allt sött fick mig att tappar orken. Kom, sa mannens dotter och bjöd in  mig på två mackor. Sen kunde även jag prata.

Hemma kollade vi in Crusing i Haparanda. 
Viktigast musiken. Särskilt volymen.

Fredag den 16 juli 2021
Klippte gräs. Fick dåligt samvete. För allt. Alla.
Som det låter. Dånandet.
Plockat jordgubbar och ätit upp dem. 
Där kommer några flickor 
Tryck på den vita knappen, sa de om telefonen.
Hur många år tror du att vi är? 
Tretton, sa jag. De häpnar.
Imorgon fyller mitt barnbarn 14!

Torsdag den 15 juli 2021 
Vad gör ni? sa vår vän S, kommer ni? Han låter så glad och det smittar och snart är vi där och på parkeringen osade endast ett fult ord i förebyggande syfte. Nåt stort måste ha hänt!

Har du målat kök och hallen och vardagsrummet, vad ljust det blev! Och hur gör man om det kommit vitt på listerna? undrar S, sickla är bra, sa experten som bor med mig.

Kaffe? Te? Och en ny sorts kaka! .

Efter  långlång tystnad äntligen ett livstecken från familjen i den kristna byn. 40 grader i veckor. Pengar skickar man via Western Union.  Erdogan har blockerat det vatten som fanns.  Pengar blir vatten. Hur gick det med den sjuka kon? Mamma och systern gav allt. Och tältet ger skugga. 

Nästa gång du kan du komma till oss. Bada i Trolltjärn.
Först ska jag gå kurs igen!

                          _____________
Vi ska väl ta kyrkogården först sa mannen och iväg bar det. Framme hakar han ner en vattenkanna till sin fru. 

Men en kvinna behöver nåt vasst, ta spaden, sa han och där står hon och jag  och gör vad vi får och båda vill vi kramas. Hennes lika hårt och varmt  som min.

På länsstyrelsen rådde dyster stämning. Någon skulle inte få gå med de andra. Det viskades. 

Sen kom Inger! Hon fick mig att skratta. På arbetstid! Hon  föll mot golvet mot golvet en gång, steg upp och luften alltid lätt att andas. Hon flyttade söderut. Det var sextiotal och hon hon  hittade sin.

Just när jag blev änka stötte vi ihop.

Och nu är hon här! Idag. 
Tre barnbarn har jag, sa hon.  
Två, sa jag.

                                  **

Är det bara jag som bäddar sängen varje morgon? 
Innan var det två och hade det obekvämt. 
När den hittills största lastbil som stannat till på vår gata och lämpat av lasten   ropade grannfrun. 
En säng? Varför har ni köpt ny säng?
Nu kan vi ha roligt åt alla håll.

Onsdag den 14 juli 2021. 
När jag låste cykeln på stan böjde sig en ung och vacker engelsktalande ung man mot mig. Hade hört att man kunde få en spruta mot Covid 19. I am sorry, sa jag. De borde sitta på stan och visa. De som vet.  

Gick in i Sveriges äldsta Shopping och hittade nåt som flickan min gillar. Ralf Erskin ritade byggnaden. 1957.  Men dans och bio, då var det fart.

Jag anmälde mig som statist, sa en trevlig bekant som sökte och kom med i filmen Händelser vid vatten och jag var polis, sa han, man ska se till att livet rör sig. Bland annat i Mellanström.


                                 **
Vännerna sugna på kvällssimning och jag hängde med. Välkomna till Luleå, sa jag i soffan sen. Efter en lång tur genom Sverige och träffa vänner längs vägen, helt lugnt.  
Som vi gjorde maken och jag och barnen när de kom. 


Tisdag den 13 juli 2021. 

Cyklat till  stan och sprungit i affärer utan man.  
Så gott. Bli en hel människa.

Simmat svängen? Dela säng?
Då. Himla gott vara två. 

Ska vi ses vid Trolltjärn? 
Sa vännerna som nyss kommit hem 
efter många veckor. Genom Sverige. 


Måndag deu 12 juli 2021, varmt som i Cuba.

Märkte du att vi skruvade på musik när du pratade, sa kubanska familjen till mannen? Jag och mamman bara sa o´la tilll varann. Det enda man kan.  

Mannen  förstod inte det allvarliga. Att världen är rund, en diktatur når även hit. 'Två gånger hade hennes bror burit handklovar.  Presidenten en den dålig man. 

Nu är all kommunikation bruten. Basta! Basta!Ingen mat, ingenting., nu räcker det! Vi får inte komma in i vårt land, ingen ut. USA de enda som hjälper, sa mamman. 

Söndag den 11 juli 2021 
Strandrift heter den nya. Flerårig. Bott här i många år. 
Så nu får du också njuta.

Italiens kedja, kvick, som  limmad! 
En fröjd att se! 
Avgjord genom straffar.
                              **                          
Så vackert sa jag om vår runda längs vatten.
Hemma tittar mannen på klockan, det blev nästan en timme.  
                             *
Avlägsen åska, sommarstuga, regn. 
En kulblixt rullar runt i öppna spisen. 

Där  det framåt hösten bakades tunnbröd satt  kvinnorna i vinterhuset i åskan  och räknade inför knallen, allt är golv medan åskan dånar. 

Vi kliver upp ur Trolltjärn. 
I en annan tidsålder. 

Som barn skulle man ta sim borgarmärket. 
Tidvis gick jag på botten. 

Lördag den 10 juli 2021

Man ska inte lägga sig säger mannen som bor i mitt hus. 
Du tror visst att du är Gud, sa Våren.

I eftermiddag satt vi under markisen och såg trollsländor flyga genom luften nästan desperat. Vattenbrist? Nä, kollar tjejer. 

I Trolltjärn känner vi ingen. Simmar oberört vidare mot vårt osynliga simborgarmärke. 

Efter Rapport.  Ska vi? Ja. Tar en runda. En timme råkade det bli. Och sen sitta och ute och njuta röda gubbar. 

Trollsländan flyger nu lågt.


Fredag den 9 juli 2021 och röda gubbar i landet. Någon som vill smaka? 

Fyllde upp med ny information idag. Alla läser inte tidningar. 


Torsdag den 8 juli 2021
Åskan rör sig åt rätt håll.
Kunde snabbt avblåsas. 
Värre här i huset. 

Det finns vattenmelon-mini- ekologisk-liten med klistermärke runt magen. Samt en modell stor.  

Bråket handlar alltid om något litet. 

Att jag inte ens kan köpa en vattenmelon!!!! skrek mannen som koncentrerat sig på mognadsgraden. Försökte få i sig hela.
Hur många har varit rädda för dig genom tiderna, sa jag. Stackars flickor.  Med den decibellen.

Här ligger han nu på asfalten i gammal stjorta. Eldröd. I den är han söt. Vad gör du? Tömmer oljan ur gamla klipparen,
ska kasta den till metallåtervinningen.
                               
Igår. På hans sommarstugetomt igår såg jag något unikt. 
Så vacker! Står där själv. Lång! En sorts stor prästkrage! 
Som tyvärr torkade på väg hem.

Gräver en ros till makens grav. Och hälsade på fikakompisens mans grav, de gick med några månaders mellanrum. Hos mannens fru är det alltid vackert. 
.
Mellan gravstenarna  sticker den fram ovanför
den stora sortens prästkrage som tar andan ur mig 
Eller vad det nu gör.     
                          
Onsdag den 7 juli 2021 
och jag kör några torra kvistar med skottkärran mot en brasa vid vattnet lite i taget. 

Som att backa tiden.  En julidag som idag, 24 plus. Här finns hans fru i varje vrå. Pelargonerna hon planterade lever än.  
Efter 13 år. En skvätt vatten då och då.  
Alla slingrar sig. Orkar blomma, resterna lämnar spår.

Och vi bjuds kaffe och sockerkaka av grannfrun och utsikt och minnen och någon drunknade men det var länge sen. 
Vi är så glada att du tog bort de där stora träden säger hon som simmade så länge hon orkade. 

Här hemma har flickan sitt rum med egen ingång ärvt av brorsan. Och lilla Vilda slår med svansen mot golvet. Nu har de åkt men när som helst här igen. 

Tisdag den 6 juli 2021  
Allt föll på plats. Tack vare flickans raka sätt.
Samt första svärdottern som råkade träffa oss på stan och delade samma tankar och flickvännen höll med. På altanen med hennes söta i munnen löstes alla knutar upp.  Barnbarnspojken fick sin barndom. Som flickan fick ifjol. Och  pappa redan fått.  Så här års i livet för familjens unga par signerad. Bästa dagen blev den 6, sa 20-åringen.

Sen kom det oväntade från PT efter lång-lång
väntan.  Det känns som om någon brytt sig. 
 
Efter en kort semester ska Anders Sundvall göra klart en recension. 

Måndag den 5 juli 2021
Mitt älskade barnbarn fyller 20 idag!
Ringde och sjöng 
Ja må du leva, ja må du leva i hundrade år!
Hurra-et tar jag och mannen imorgon. 
Flickvännen gör supergoa tårtor. 

Söndag den 4 juli 2021
Satt och jobbade på det sista av barnbarnsbokens böcker. 
Sen ringde M och inbjöd oss och 
supertrevliga på invigning 
av hans två firmor. 

Grillfest och en sån fest det blev och
alkofri öl  för de som tycker om smaken

  
Efter festen. 
Farmor, sa Maya, idag är du inte rädd för håret! 
Idag simmade jag ryggsim!
Nästan som i ett badkar, höll flickan med om.


Den 4 juli 2021, travar vi iväg  på andra sidan Bergnäset och hamnar i ett blommande hav av rosor som en farfar skapat och kvällen står där bararmad.  Även hon jobbar på men inte så här sent. 

Två veckor sa farfarn att prakten håller. 
Man bara stå kvar där och ta in. 

Vid hamnen står en karl från Malmberget som jagar ripor och har en dotter som bor här. Hans två vackra hundar, som går i slow-motion.
Lördag den 3 juli 2021 o ch familjer med barn här i 
Trolltjärn och såna som vi som kryssar emellan. 
På andra sidan tjärnen nästan bara vi och några bär fiskespön.

Tjugofem plus eller mer. 
Sitta i skugga? Ja tack. Markisernas lycka.
Tjugo år sen jag beställde dem. 
Och jag svävade.
Därunder låg han. Mitt första barnbarn! 


Fick lust att springa-gå-lunka utsikten och mannen hade en sak att lämna tillbaks till kvinnan. Två veckor och sen är det över, sa farfarn.  

Vid hamnen står två ripjagande hundar och poserar, lite i taget. Fiskmåsen lyfter.  Jag kommer från Malmberget, sa han med de vackra hundarna. De måste få ha lite roligt också. 

En hare skuttar över vägen. Vi tar oss uppför och därborta kom en katt genom det gröna. En pojke tittar åt vårt håll. Kanske minns han oss.

Sov gott!
                               
Fredag den 2 juli 2021 
Du kan ju sova över, hade storebror sagt, min säng är kvar. Skönt sa flickan och mellan morfars gossar en självklar kontakt.  

På förmiddan hade morfar själv att göra och lämnade allt. Hade hört att på deras grav slokade det grymt. En och en halv hink gick åt. Jag betalar för vår. 

Hänger med de unga till Trolltjärn. Flickan ville leka med mig på djupa vatten och slår benen om. Men då drunknar jag. 

Efter lunch vattnar ena pojken hela gården och den andre klättar så fort han ser ett träd. Varför vatten, sa han. Fryser.
Redan som liten höll han sig i sanden.

Under stora rönnen bildas en gruppbild. Morfar, pojkarna Maya hade just fått besök av sin Vilda. 
En annan och snäll en visar att hon kunde skälla..

Torsdag den 1 juli 2021
En nittioårig man på stan berättar om sitt liv.´
Med en familj som finns i flera kontinenter. 
Hur gör dom?
Skaffar sig bra gener. 
Och håller ihop.

                    **

Idag börjar sommarn på riktigt. 
Vi tar  vanliga rundan i Trolltjärn. 
Flickan jagar änder i vassen 
med en hand och telefonen. 
Och hur det gick? 
En mamma and, en unge 
I en grön värld
Flickan hon ser.






























                     

















 

      

     




 
























                               















               







                                 




                             





















 












 
















































 






                       

 




 



















 




                                    














                              


















































 


 
































































 































                           







                 


 
                




















                      








 



                            





















 



 


 


               



















































 



                                












 





                                 





                            















































                  




                        


                      









                          





















  



































  

















                              
 

























  
                        









 















   




.


















 

 





 















































 































 


















 

                               


























































 




























  









                                        






















 






















 











 













 
















































,






























                              



                             









  



 






 












                                                                               



















 



 
































 










 



                             








 










                                          












                                           

 









































                  







  





                      



     









 















 

















































 







































 






                                      













































 


 




















































 



 




 
































 











 

 








 










 
 














































































































 

















                                 


                                 .






 







 
































































































 











 


 

































  







 








 



















                                             
                                    









































 














































































































                               
 






























  








 






















                
 









                                          

                                 













 










































































 
 





              













                                                   











 



  
















 





 






















  

 







 





















 



















 




































                                         






                                       













                                 








































 







 














































































































 







































































 





















.



























 
















 









































































































    




























 









































































                               











 





 









 









                                        


  
                                         







                                            










 

























 




















 
 





























  












 



                        












       


















































































































































































 

  






































 

























 

                                             




























                                              


























                                  












   







































  

                                           












                                              
                                             

 




























                               



                                      




                                    
















              

 










 



                                          



                                    


                              








 




  












                                    








































 















 


 




































 
 


















 

 






















































 






 




           










 





                                             

 














Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Britt-Inger | Svar 04.07.2021 14:55

Sid. 173 Måste stanna till och förundras över starka kvinnor. Din mamma och pappa stannar kvar. 123 stannar också fast minnet är som ett såll. Ha det gott.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

04.07 | 14:55

Sid. 173 Måste stanna till och förundras över starka kvinnor. Din mamma och pappa stannar kvar. 123 stannar också fast minnet är som ett såll. Ha det gott.

...
26.06 | 22:27

Tack Britt-Inger! Du gjorde mig glad!
Kram Anita

...
26.06 | 21:05

Har köpt "Så här års i livet". Har inte kommit så långt än men sidorna 11 och 41 har stannat kvar hittills. Det kommer säkert fler.
Mvh
Britt-Inger

...
23.12 | 17:40
Böcker har mottagit 9
Du gillar den här sidan