Anita Nilsson Så här års i livet
Lektör Brita Elmers Btj och hon ger betyget bra!
Som författare debuterade Anita Nilsson med Istället för rapport (1985). Under många år har hon även medverkat i Norrbottens-Kuriren och Göteborgs-Posten. I de poetiska krönikorna i Så här års i livet betraktar författaren sitt liv. Det är korta minnesfragment att läsa eftertänksamt.
Det vardagliga livet är centralt, reflektioner över åldrandets förluster men även över möjligheter till fortsatt utveckling. Det vilar en vemodig ton över de mycket korta dikterna och kortprosan, men vemodet bryts ofta av drastiska metaforer som man läser med ett leende.
Boken slutar med upplevelser av pandemiåret 2020.
Sällskapsdanser är livsglädje och när dessa bryts av coronarestriktioner ersätter lite tristare långpromenader.
Kulturkrockar som uppstår av att leva som flykting och oron över släktingar som blivit kvar i krigszoner finns med. Språket är vackert men även mycket sparsmakat, och behöver långsamt smälta in.
En bok som kommer mest till sin rätt i korta högläsningsstunder med gemensamma reflektioner över vår samtid.
TJOHO!!! Sitter och här och ler. Och ännu har jag inte sett min bok i färdigt skick. Så här års på livet.
Tisdag den 1 juni 2021
I morse fick vi veta att Så här års i livet-böckerna har
kommit!
En trevlig kille på Schenker rullade ut böckerna till oss.
Bra är bra, sa H som fick den första boken. Och gott sällskap hade vi på altanen, njuter på många sätt i ljust grönt. Om att vi har det lugnt och gott här i vår del av klotet och fiskelyckan i Norge och de skiftande djup som havet bjuder.
Redan på bokens första sida finns Evas Bokstavs
tavla.
Simsalabim hette tavlan jag en gång köpte av Eva och som nu blev bokens omslag.
************************************************
Torsdag den 3 juni 2021 och mammas cykel funkar även i år. Jag flyger.
Däremot blev ingen insläppt till Kuriren eller NSD.
Först måste man ringa och få en tid och sträcka fram sin nya bok. Så här års i livet
Och nya dagar kommer.
20 grader och jag här på altanen. Han som är min övningskör med kubanska mamman. Det tar sig.
Varje dag tittar jag på boken. Den är fin.
Och vacker att titta på.
**
Allt du döljer - en engelsk serie i sex delar.
Sjätte och sista ikväll.
Gav mig energi och glad blev man
Det löste sig för alla.
**
Fredag den 4 juni 2021 och graderna högsommargoda.
Nu borde någon bromsa in.
Men först måste dörrarna till våra lokala tidningar öppna. Bara för en stund.
Hur ska det gå?
Ringde till Kuriren och en Jessica gav mig en välsignad tid.
Mannen har problem med den gamla blåa. Han pratar om bakluckan. El- problem. Som inte går allt lösa. Nu måste han fundera. Annars kan han flyga i luften. Det gjorde han inte. Om det inte hände nåt på väg till stugan.
Sen trampade jag vilt till Mediehuset. Och två andra synliga människor råkade passera. Sen kom Jessica. Du kan lämna en bok till NSD med, sa jag.
Att jag hade btj-recensionen med gjorde flickan lite uppåt.
___
Vi ska så klart sitta ute i den här kvällen, sa min
äldsta svägerska när vi kom och hon bjöd på tårta ute i den somriga kvällen. Tolv stora fåglar flög över skogen. Vi hann inte se vilken sort.
Mannen satt och tittade på sin mobil. Och koncentrerade sig senare på små spindlar som då och då tittade upp försiktigt upp ur altanen medan vi kvinnor fick plats att prata.
Vi var flickor allihop, sa hon. Sen blev det en pojke men han fick inte leva.
Annars njöt vi i det ljuvliga gröna och byter tankar med varann. Skaffa en katt nu när du blev ensam, sa de. Jag ville inte ha en katt, sa hon. För det vore så tråkigt ifall den dog. Men sen kom dotterns gamla och flyttade in. Där trivdes hon direkt.
Barnbarnet tar med mig till stugan varje år sa hon. I stället för att gå hela vägen intill vattnet har hon nu köpt en båt. Det var nog klokt.
Jag kan inte förstå att jag fyllt nittio, sa hon. Inte jag heller, säger vi.
Tjugotvå grader, sa mannen på väg hem. Det är så vackert så man svävar.
Lördag den 5 juni 2021
Ska jag dammsuga?
Och medan han brummade
städade jag tyst.
Ska vi komma över med boken? Och S blev glad. Läste bokens första sida och log åt vad som där står. När mannen blev trött bjöd S oss kaffe och milkshake där banan och hallon samsas under ett himla liv.
Sen öppnade mannen dörrarna till sitt brokiga liv. Du kunde ha skrivit flera böcker sa vi. Men så funkar inte det inte. Allt händer i stunden. Som en kram.
**
När M jobbat klart åt kommunen och letat rätt på en ledig p-plats gick vi längs gågatan i ljusa kvällen. Här får du sa jag om boken och han blev glad. Bäst! Bra är bra, sa jag.
Jag bjuder sa han på väg mot Savoy. Till ett mörkt och lugnt hörn. De två första rätterna makade nytt och gott. Liksom en annorlunda dessert.
Och mannen berättade om sitt liv för M.
Det finns en bok här, sa jag. Den är ny.
Och M nappade.
**
Ute är det sommar av alla krafter.
M skulle köra till jobbet vid sex.
Du ska inte jobba dig ihjäl dig, sa mannen. Jag har bara mig själv och min hund, annat blir det när man får barn.
Söndag/Svenska flaggans dag den 6 maj 2021 och jag fixat ett och andra.
Nu heter det Nationaldagen.
Nästan som man får en konstig känsla.
Medan jag jobbade och grejade satt mannen på sitt vanliga ställe framför en Trumph-anhängare.
Man ska vara noga med vem man släpper in i sitt huvud.
Ska vi gå till Trolltjärn, sa jag. Har du och ett barn kände igen oss. Så du har simmat! sa jag. Det var skönt, sa hon. Och jag gick ut i vattnet och upp på det gröna och fick bort det mesta av sanden.
Mannen tog inte av sig skorna. Sen tar vi en annan väg än den vi vanligtvis tar. Plötsligt blir jag pigg i huvudet.
Och mannen stannar till och berättar om M och grannen kände en liknade människa i Boden.
**
En sån fin kille ringde jag och pratade med. Hans skola brändes ner i ljusan natt. Allt de hade gjort i skolan var nu borta. Och lärarna inte där. Och vännerna skulle inte gå dit.
Tur att han har fotbollen.
Måndag den 7 juni 2021
En farmor som skickar iväg några böcker. En
flicka som plötsligt står på farstubron med en liten brun-grå hund i famnen. Vi har den tillsammans pappa och jag, den ska inte vara så allergisk. Jag gullade lite. Det finns en bok, sa hon. Farmor hämtar den,skriver en dedikation. Till de båda.
En stund på altanen. Och sen? Trolltjärn, sa flickan. Ska inte du med, sa hon till mannen. Så där satt vi. Och där borta en kompis och lilla Vilda som alla vill leka med. Hundtricket, sa mannen. När lilla Vilda satte sig med flickan och oss såg han en sten i sanden. Och hon till att gräva med nosen och sanden den flög. Aha, tänkte den lilla lurviga. Snart sprättar jag till botten. Och var är man då?
Innan hade farmor slagit sitt eget rekord. Simma till andra sidan och tillbaks. Tvåhundra meter. Idag. Den 7 juni 2021.
Att höger krampade en aning?
Ja. Hade kutat iväg innan dess. Och boken? Blev kvar här hemma.
Tisdag den 8 juni 2021
Vi hade beställt guld. Men stora lastbilen havererade, målarfärger och allt i en enda röra. Försenad leverans, tre veckor. Så lätt ska det inte vara, sa någon.
Ett litet pekfinger bara.
Och en trevlig sommardag med kusinerna fick vi.
Onsdag den 9 juni 2021, junisommarn fortsätter. Bonus.
Nu har du hittat ditt språk!! ropade min kära kompis som just läst
Så här års i livet.
Det tog sin tid, sa hon, som när du började. Det tar tid att hitta sin stil!
Vi har varit vänner sen 80-talet. Då var hennes barn med.
Anita! I natt har jag sovit med din MAN! ropade hon på Medlefors folkhögskola inför ett årsmöte. Min doktor är ledig till slutet av augusti, berättar hon.
Gick ner till Trolltjärn, måste. Tjärnen kokar.
De femton-tjugo unga rullar runt.
Hur många ligger på botten men klarar sig ändå.
En tränare hade en vit lista. Med namn på.
En var först. De andra rusade ända.
Sen var det min tur.
Mannen står välklädd med kamera på. Det var meningen att han skulle rädda mig.
_______________________________________
Torsdag den 10 juni 2021 och här kommer en recension av 'Så här års i livet.
Stort tack för din fina bok. Vad snällt att jag skickat den till mig och att jag deltar med mina reflektioner.
Vilket fint omslag som tidsbestämmer den till pademiåret.
Den sparsmakade texten framtider som i reflief där den tar plats på de nästan tomma sidorna.
Lite som LinneaAxelsson i Aednen.
Måste kännas bra att ha skrivit en bok Så här års i livet
när man samlat på sig erfarenhet och visdom.
Själv har jag jobbat med en del av mina texter och kapade dem in på bara
skelettet för att få fram det viktiga. Mycket av texten är bara tomma ord.
Du har gjort det mästerligt.
Britta
Och nu en rolig sak igen.
Flickan ringde. Kan jag komma till dig?
Även farmor har varit 13 år. Och 14.
**
Idag hängde mannen med till Trolltjärn.
En som vi träffade ifjol gick fram till mannen ikväll och sa ursäkta jag har tagit en bit av ditt lärkträd. Jag har haft så dåligt samvete sen dess.
Maken och jag planterade träden 1968.
När han dog blev allt mitt.
Det ska jag rätta till.
Fredag den 11 juni 2021
Flickan min och hennes mamma kom tidigt och hälsade på. Just nu går flickan en hundkurs. Vilda kunde inte men nu kan hon, sa hon om första kvällen.
Och sen blir det kanot.
Det var bara hon som inte plurrade sa mamman.
Jag var skiträdd sa flickan.
Sen blir det sommarjobb som pappas kompis fixat.
**
Den sommarn som jag ville skjutsa små barn på stan och titta på killar ordnade pappa ett jobb i byn.
Gör en gröt, sa
pappan. Göra en gröt?
Och det fanns en äldre son
som tittade på mig.
Hans fru låg på långvården. På sommarn skulle hon få vara hemma.
Jag behöver, sa hon och jag hjälpte henne till pottan.
Dö jä dukti, sa hon och kallade mig vid min mammas namn.
Jag behöver, sa hon.
Något lärde jag mig den sommarn.
Man behöver säga till.
**
En sväng till Älvsbyn och svägerskan. Efter mer än två år bytte de äntligen linsen.
Hon blev glad när jag kom in. Men jag trodde att det skulle vara större skillnad sa hon Dottern kom in med sin hund
och droppade hennes ögon.
Men till midsommar ska jag till stugan med dotter och måg. Jag tycker att det är roligt att kratta gräs.
Ska vi simma, sa mannens och det blåste och det
var bara vi som plogade oss fram genom tallarnas pollen.
**
Lördag den 12 juni 2021 och jag låg vaken och mindes hur besvärligt det var med första vaccinet.
Efter ungefär fem dar ringde jag och de ville ta in mig på jouren men jag sa nej. Pulsen låg på 34.
Vaccinen var den som de gav såna som jag.
Astra Zeneca.
På måndag 19.05 ska man få i sig det där igen.
Att ringa och fråga? Nää.
**