Alla behöver någon, något
Det finns tre perioder i livet: Ungdomen, Medelåldern och "vad pigg du ser ut" Nelson Rockefeller
Öga för öga gör hela världen blind. Mahatma Gandhi
När plan A misslyckas har vi alltid resten av alfabetet, Leosje .
Glada ögon ger din fiende bekymmer. Hjalmar Söderberg.
Titta aldrig ner på någon, om du inte håller på att hjälpa honom upp. Jesse Jackson
Vad du än gör, ta med dig hela ditt hjärta.
Konfucius.
**
Fredag den 30 november 2018, en grå dag, tre plus. Dagens namn Anders och Andreas.
Från och med idag tar jag ett längre uppehåll, inte med skrivandet men på den här sidan.
Någonstans i pappershögarna döljer sig kanske något som vill bli ett manus.
Tack för att du tittat in!
Skriva är som att andas. Tro inte att jag slutat.
Ibland vill något bli skrivet även här.
**
Jobbar på med manusbuntarna.
Väljer, väljer bort, väljer, väljer bort.
Som pojkarna på en dansbana i en tid när det bara fanns två Damernas. Varav en var Damernas Tjuv.
**
Favoritflickan, elva: Alla rätt på matteprovet!
Hennes brorsa sjutton bryter snart is i Bottniska viken och Kvarten!
Och nyss kom de till världen.
**
Idag gjorde vår gran sorti.
Efter tjugofyra dar är den fri.
Det blev tomt, sa mannen.
Och luftigt, sa jag.
Sen firade vi
på nöjesfältet.
Januari.
Tänker på vännerna i Austin som åkte till Egypten i början av året och så ringer hon.
De samlar på Världens sju underverk. Just innan de kom till Egypten hade just en turistbuss sprängts i luften. Själva hade de och deras grupp tungt beväpnade poliser med sig och såg vad de ville se. Kairo, pyramiderna i Giza och gled på Nilen bort till Assuan.
Att hon ännu en gång tog emot min tanke och ringde, inget konstigt alls. Avstånd i vanlig bemärkelse har ingen betydelse.
**
Minusgraderna närmar sig tjugo. Vi tänker dansa oss varma.
**
En slinga vitt
vandrade in
häromnatten
Jag talar inte
om snö
**
De var alla barnlösa
sa den kände journalisten
om de hundraåringar
han intervjuat
Hur gamla blev dina släktingar
frågade han inte
**
Sitter här och tänker på vad jag inte skriver.
Grönkål är gott. Sen man slängt bort det hårda.
**
Att ta sig upp ur sömnens brunn, ett mirakel som man tar för givet. Den gamla granen släpper inte ett enda av sina glesnade barr. Sommarn var torr och varm.
**
Oväntat och trevligt besök.
Mannen sitter i sitt rum och fräschar upp sin spanska. Prata portugisiska i stället kommer de att säga i det land dit vi är på väg.
Ifall resan nu blir av. Hoppet ökar.
14 januari 2019.
Tänkte på dig för fyra sekunder sen, skulle just lyfta luren när du ringde, berättar svägerskan, jag vet inte hur det har blivit, jag hinner tänka att jag ska göra det och detta men då händer nåt annat. Jag har väl blivit gammal.
Sån har du alltid varit, sa jag. Det är väl ditt ärvda ryska som Anna-Lena Lauren beskriver i DN. De drar sig för att bestämma nåt, för det kan ju hända nåt annat. Ett krig eller nåt. Från min gammelmorfar, skrattar hon.
Sen ringer mannens mobil och då händer ett och annat som vi inte visste nåt om för fyra minuter sen och bråttom är det och min telefon blir kvar därhemma och de släpper av mig på gym.
Vad länge sen, sa en karl här i fredags. I lördags stack han fram huvudet i luckan på Gråsjälen och nu igen. Vi har hamnat i samma omloppsbana, sånt händer. Han och hans kvinna ska till Sydafrika och spela golf.
Det ska inte vi.
På stan letar jag sockor som inte är snäva runt vristen samt trosor. Expediten pekar mot sockarna, två för tre, samlar dem på hög och lägger dem vid kassan.
Trosorna hänger under taket. Jag står på golvet, på tå och sträcker mig. Lyckas peta ner några par i fel storlek. Som den jag hade innan jag bytte. Hur går det med trosorna, undrar expediten. Är du säker på storlek, undrar hon om de små och det är jag.
Bra ha några Basic, säger flickan.
Basic är min modell. Ingen idé köpa lyxigt, mannen hinner ändå aldrig se dem.
**
12 januari 2019
Glider iväg på skridskorna, landar på Gråsjälören. Träffar en trevlig tjej från Schweiz på Gråsjälören och hennes lika sympatiske kille från Skåne. De har egen matsäck med på sin rundtur i norr medan mannen min står i kö mot korv kaffe och våffla. De hade hittat en solig plats.
Vad jobbar du med, undrar hennes kille. Författare men jag började på kontor, sa upp mig, sa jag. Elva böcker so far, sa jag. Poet, sa hon. Ja, det började så.
Hur kunde hon veta det? tänkte jag. Mannen fattar inte heller, säger: Du hade ju hjälmen på dig.
Men nu har jag klippt mig.
När killen från Skåne började frysa reste de sig och hon sträckte fram en bitSchweizisk choklad från ryggsäcken och bjöd. Hon går ingenstans utan den, sa han. Mother´s milk, sa jag.
Modersmjölken. Vad fick man själv med sig?
11 januari 2019
"Men jag tänker inte på framtiden eller det som varit, jag frossar på ögonblicket. Det är en hemlighet med lycka, dock inte uppnådd förrän nu i medelåldern!
Virginia Wolf
Ögonblick av frihet. Dagboksblad 1915-1941
7 januari 2019
Försökslivet, när de vuxna bestämmer. Riktiga livet, då bestämmer man själv, säger Marie-Louise Ekman i Min sanning, på svtplay, hon gifte sig och blev fri.
Det är så roligt att vara gift och ha nåt eget, sa jag, när jag gick runt med tackkorten, lycklig och kär. Frihet och kärlek, maken kände på sig vad jag behövde.
Jag kan inte ändra nåt härhemma, ifall Gösta skulle titta in, sa Marie-Louise Ekman efter 1,5 år som änka. Innerst inne tänker vi på samma sätt, hon och jag.
Tredje livet, vad ska du bli då, undrade intervjuaren.
Jag ska bli ett spöke, sa hon.
Där tänker vi inte riktigt på samma sätt.