Välkommen!

Stillsam humor, vässad penna, skrev Btj-recensent. 

Makten darrar. Och livets sköra tråd.            

Först är du långt ifrån, sen närmar du dig och snart är du alldeles nära, sa en läsare.                        

                                          ***

VERKSFÖRTECKNING  

Mina elva böcker samt de viktigaste antologierna m m. 

Nu hittar du den i fliken till vänster, tillsammans med BANG - om ord.        

     
                                    ***                

Ibland hör läsare av sig, ofta när man som bäst behöver det.

Medan jag våndades under arbetet med Lyhört i våras kom ett brev från en läsare från Motala.    

" Först läste jag och blev djupt berörd av "Efteråt" och rekommenderar den för alla som förlorat en livskamrat.  Nu har jag just läst "allt hör ihop". Jag förundras och jag skrattar. Du skriver så BRA! "                                    

                                    ***                            

Blev medlem i Sveriges Författarförbund 1988. Två böcker av litterärt värde krävs. Skrivandet som yrke tog alltmer av min tid.    

Den 19 juni 1991 lämnade jag den fasta och statliga anställningen har sedan dess levt på mitt författarskap, ett träd med många grenar, kvistar, löv.    

Då hade barnen lyft mot egna liv, arton och tjugo år unga. Hade jag anat att maken redan 1995 skulle gå till evigheten, hur skulle jag då ha vågat?

Om jag ångrat mig? Inte  en endaste dag! Har man fått gåvan ska man använda sig av den, sa maken som trott att han gift sig med en kontorist.

Det sägs att jag är rolig. Det beror på. Läsaren skriver minst halva texten.

Mina böcker och texter har använts i ett tjugotal antologier, tonsatts och som texter på vykort och almanackor och i andra sammanhang, bland annat på högskoleutbildningen och i riksdagen.

     
Det häftigaste med att skriva är just språket. Och vad annars har jag skrivit? Klicka på böcker, längst upp till vänster.

Apropå kärlek spelar barn och barnbarn i en särskild division och alla på guldplats.

Älskar min plats på jorden här på Bergnäsets tallhed, ett par kilometer från Luleå centrum. Nära Trolltjärn.
    

                                       **

Övrig information:
Debuterade 1985 på Bonniersförlaget Viva med diktboken I stället för rapport och erhöll Norrländska Författarsällskapets Rörlingstipendium samma år, numera benämnt som Norrlands författarpris. Delar av debuten blev ett TV-program med samma namn.     

Har även erhållit Luleå kommuns kulturstipendium, Norrbottens kulturpris (från Ragnar Lassinanttis fond) samt en antal rese- och arbetsstipendier från Författarförbundet, Författarfonden samt Författarnas Fotokopieringsfond.

Vill du veta mer? Under Verksförteckning till vänster på hemsidan hittar du en sammanställning.      

Varje vecka sedan 1 mars 1990 - 26 november 2016 har mina texter nått läsarna i Norrbottens-Kuriren. I Göteborgsposten från den 1 juli 1991- augusti 2016. 

       
Författarbesök och skrivinspiratör i hundratals klasser. Ord från arrangörer: Hon är en pärla. Hon får alla att känna sig sedda.

Hon är en av de pitebor som förmår trollbinda sin publik,, skrev Östersunds-Posten om ett framträdande. 

Mina telefonnummer : 0920-12631 eller 0730-910929. 
Mejladress:anitab.nilsson@hotmail.com

 Alla behöver någon, något    

Det finns tre perioder i livet: Ungdomen, Medelåldern och "vad pigg du ser ut" Nelson Rockefeller                

Öga för öga gör hela världen blind. Mahatma Gandhi                

När plan A misslyckas har vi alltid resten av alfabetet, Leosje  . 

Glada ögon ger din fiende bekymmer. Hjalmar Söderberg.

Titta aldrig ner på någon, om du inte håller på att hjälpa honom upp. Jesse Jackson 

Vad du än gör, ta med dig hela ditt hjärta. Konfucius.    

                                   **

Fredag den 30 november 2018, en grå dag, tre plus. Dagens  namn Anders och Andreas.      

Från och med idag tar jag ett längre uppehåll, inte med skrivandet men på den här sidan. 

Någonstans i pappershögarna döljer sig kanske något som vill bli ett manus.

Tack för att du tittat in! 

Skriva är som att andas. Tro inte att jag slutat.

Ibland vill något bli skrivet även här.

                                        **

Jobbar på med manusbuntarna.                                                                                          

Väljer, väljer bort, väljer, väljer bort. 

Som pojkarna på en dansbana i en tid när det bara fanns två Damernas. Varav en var Damernas Tjuv.    

                                         **

Sitter här och tänker på vad jag inte skriver.

Grönkål är gott. Sen man slängt bort det hårda.

                                         **

Att ta sig upp ur sömnens brunn, varje morgon ett mirakel. Den gamla granen släpper inte ett enda av sina glesnande barr. Stilla inväntar hon ett underverk.

                                        **

Oväntat och trevligt besök.

Mannen sitter i sitt rum och fräschar upp sin spanska. Prata portugisiska i stället kommer de att säga i det land dit vi är på väg. 

Ifall resan nu blir av. Hoppet ökar.

14 januari 2019.                                      

Tänkte på dig för fyra sekunder sen, skulle just lyfta luren när du ringde, berättar svägerskan, jag vet inte hur det har blivit, jag hinner tänka att jag ska göra det och detta men då händer nåt annat. Jag har väl blivit gammal.

Sån har du alltid varit, sa jag. Det är väl ditt ärvda ryska som Anna-Lena Lauren beskriver i DN. De drar sig för att bestämma nåt, för det kan ju hända nåt annat. Ett krig eller nåt. Från min gammelmorfar, skrattar hon.

Sen ringer mannens mobil och då händer ett och annat som vi inte visste nåt om för fyra minuter sen och bråttom är det och min telefon blir kvar därhemma och de släpper av mig på gym. 

Vad länge sen, sa en karl här i fredags. I lördags stack han fram huvudet i luckan på Gråsjälen och nu igen. Vi har hamnat i samma omloppsbana, sånt händer. Han och hans kvinna ska till Sydafrika och spela golf.  Det ska inte vi.                              

På stan letar jag sockor som inte är snäva runt vristen samt trosor. Expediten pekar mot sockarna, två för tre, samlar dem på hög och lägger dem vid kassan. 

Trosorna hänger under taket. Jag står på golvet, på tå och sträcker mig. Lyckas peta ner några par i fel storlek. Som den jag hade innan jag bytte. Hur går det med trosorna, undrar expediten. Är du säker på storlek, undrar hon om de små och det är jag.  Bra ha några Basic, säger flickan.

Basic är min modell. Ingen idé köpa lyxigt, mannen hinner ändå aldrig se dem.

                                    **  

12 januari 2019                           

Glider iväg på skridskorna, landar på Gråsjälören. Träffar en trevlig tjej från Schweiz på Gråsjälören och hennes lika sympatiske kille från Skåne. De har egen matsäck med på sin rundtur i norr medan mannen min står i kö mot korv kaffe och våffla. De hade hittat en solig plats.                                   

Vad jobbar du med, undrar hennes kille. Författare men jag började på kontor, sa upp mig, sa jag. Elva böcker so far, sa jag. Poet, sa hon. Ja, det började så.

Hur kunde hon veta det? tänkte jag. Mannen fattar inte heller, säger: Du hade ju hjälmen på dig.

Men nu har jag klippt mig.

När killen från Skåne började frysa reste de sig och hon sträckte fram en bit Schweizisk choklad från ryggsäcken och bjöd. Hon går ingenstans utan den, sa han. Mother´s milk, sa jag.

Modersmjölken. Vad fick man själv med sig?

11 januari 2019

"Men jag tänker inte på framtiden eller det som varit, jag frossar på ögonblicket. Det är en hemlighet med lycka, dock inte uppnådd förrän nu i medelåldern!

Virginia Wolf  

Ögonblick av frihet. Dagboksblad 1915-1941                                       

7 januari 2019

Försökslivet, när de vuxna bestämmer. Riktiga livet, då bestämmer man själv, säger Marie-Louise Ekman i Min sanning, på svtplay, hon gifte sig och blev fri.

Det är så roligt att vara gift och ha nåt eget, sa jag, när jag gick runt med tackkorten, lycklig och kär.  Frihet och kärlek, maken kände på sig vad jag behövde.

Jag kan inte ändra nåt härhemma, ifall Gösta skulle titta in, sa Marie-Louise Ekman efter 1,5 år som änka. Innerst inne tänker vi på samma sätt, hon och jag.  

Tredje livet, vad ska du bli då, undrade intervjuaren. 

Jag ska bli ett spöke, sa hon.  

Där tänker vi inte riktigt på samma sätt.